Nu har jag äntligen sett den nya versionen av Alice i underlandet. När vi kollade på trailern skummade vi igenom den tecknade, och jag ryser när jag ser bitar ur den. MÅSTE se den igen!
Något som jag tycker helt skiljde sig från varandra i filmerna var mad hatterns roll. Men så klart, man kan inte vara annat än charmig om man spelas av johnny depp, eller vad? (:
Filmen var väldigt bra, men jag förstår inte hur det kan vara en barnfilm, den är faktiskt läskig, haha! :) Rekommenderas inte för barn. De får tyvärr hålla sig till den tecknade versionen.
Det som jag gillar mest med filmen är att den egentligen är djup. Den handlar om 20 åriga alice som ska bestämma sig vad hon ska göra med sitt liv. Hon möter många faror, och hon har många underbara vänner, men i slutändan måste hon slåss för sig själv.
Orolig och rädd - klarar hon det? Klarar hon det omöjliga helt ensam? Det är bara hon som kan välja, ska hon offra sig? Det suger att bli vuxen. Att inte veta vad man ska göra, och vad man klarar av.
Jag är också rädd, haha! Vad fan ska jag göra? Vad vill jag göra med MITT liv? Ska jag också våga chansa på det omöjliga?
"You don't have to live your life the way other people expect you to; it has to be your choice...'cause when you'll step up to defeat the jabberwocky, you'll step up alone."
The white queen <3
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar